"En hund blir vad man gör den till"
Igår satt jag och funderade på det där klassiska och alldeles för vanliga uttrycket "en hund blir vad man gör den till". Jag tror att det kommer från personer som aldrig ägt en hund med nedärvd problematik eller problematik grundad på trauma. Ofta kan man läsa dessa påståenden i diskussioner kring hundar med mycket kamplust. Det yttras ofta att även en chihuahua eller golden retriever kan vara en kamphund om den tränas till kamp.
Saken är den att det är stor skillnad att födas med vissa egenskaper utefter utstuderad avel och att träna in ett drift som inte faller sig fullt så naturligt för hunden.
Annars hade vi inte haft de ca 300 olika hundraserna i Sverige som sorterats i 10 olika rasgrupper. Det är inte bara utseendet som skiljer dem åt, utan det är även dess egenskaper och deras ändamål.
Hade alla hundar varit som ett blankt papper och totalt opåverkade av gener och miljö så hade vi inte haft så många hundar med beteendeproblematik i Sverige idag.
14 olika raser utstuderades utav SKK i ett enkätsvar där de beräknade procentuellt hur stor andel utav påvisad aggressivitet mot kända och okända hundar och människor som var genetisk respektive miljöpåverkat.
Den gula delen är alltså gener och är ca 20% och återstående är miljön som påverkat. Samtidigt om man läser i Inki Sjöstens bok "Allmänlydnad" så poängterar hon hur viktigt det är att inte utsätta en valp för onödigt ont. När valpen är mellan 7-8 veckor gammal är präglingen som absolut starkast. Då är det extra viktigt att den inte möter något som den kan få negativa upplevelser utav. Exempelvis möta en främmande hund som visar aggressivitet eller en barn som klappar alldeles för hårdhänt. En negativ händelse under denna tiden kan sätta spår för livet och i vissa fall inte gå att träna bort menar Inki. Hunden är i den känsliga präglingsperioden till ca. 10 veckors ålder innan den hunnit börja landa i sitt nya hem och succesivt kan börja miljötränas långsamt efter individens nivå. Har man en försiktig och rädd individ tar man det självklart extra försiktigt.
Så lite summan av kardemumman - har du tagit över en omplacering med en traumatisk uppväxt är det inte alltid säkert att oavsett hur mycket träning du lägger ned att det går att få ordning på. Vet du dessutom inte vad hunden varit med om i livet eller hur dens föräldrar har varit så är det ännu svårare att veta vad just din hunds beteenden beror på. Utan en grundorsak man känner till är det också svårare att rehabilitera.
Den gula delen är alltså gener och är ca 20% och återstående är miljön som påverkat. Samtidigt om man läser i Inki Sjöstens bok "Allmänlydnad" så poängterar hon hur viktigt det är att inte utsätta en valp för onödigt ont. När valpen är mellan 7-8 veckor gammal är präglingen som absolut starkast. Då är det extra viktigt att den inte möter något som den kan få negativa upplevelser utav. Exempelvis möta en främmande hund som visar aggressivitet eller en barn som klappar alldeles för hårdhänt. En negativ händelse under denna tiden kan sätta spår för livet och i vissa fall inte gå att träna bort menar Inki. Hunden är i den känsliga präglingsperioden till ca. 10 veckors ålder innan den hunnit börja landa i sitt nya hem och succesivt kan börja miljötränas långsamt efter individens nivå. Har man en försiktig och rädd individ tar man det självklart extra försiktigt.Det viktiga är att se till individens behov och acceptera att du eventuellt fått hem en hund med stort bagage. Ännu viktigare är det att hjälpa hunden att bära detta tunga bagage och arbeta med er relation och tillit.
Än idag kämpar jag med Cilla. Cilla hade flyttat fyra gånger innan hon var 14 veckor och upplevt alldeles för mycket saker i livet en oskyldig hund inte förtjänar. Hennes träning och väg till en fungerande vardag har varit lång och krokig med många bakslag. Idag fungerar det nästan alltid men det kommer ständigt stunder man önskar hade sett annorlunda ut. Jag önskar verkligen att hon kom till mig mycket tidigare än vid 7,5månaders ålder... Utfall mot hundar, människor och djur. Omvända utfall och högg mig i frustration. Extrem seperationsångest och skrek när jag var för många steg ifrån. När jag kom hem och glatt sa "hej Cilla!" kastade hon sig på rygg och skakandes med svansen mellan benen och urinerade över sin kropp...
Idag finns inget annat än glädje när jag kommer hem men minnet kommer alltid finnas fastsvetsat på min hornhinna hur rädd hon var inomhus. Och hur arg hon var utomhus.
Än idag kämpar jag med Cilla. Cilla hade flyttat fyra gånger innan hon var 14 veckor och upplevt alldeles för mycket saker i livet en oskyldig hund inte förtjänar. Hennes träning och väg till en fungerande vardag har varit lång och krokig med många bakslag. Idag fungerar det nästan alltid men det kommer ständigt stunder man önskar hade sett annorlunda ut. Jag önskar verkligen att hon kom till mig mycket tidigare än vid 7,5månaders ålder... Utfall mot hundar, människor och djur. Omvända utfall och högg mig i frustration. Extrem seperationsångest och skrek när jag var för många steg ifrån. När jag kom hem och glatt sa "hej Cilla!" kastade hon sig på rygg och skakandes med svansen mellan benen och urinerade över sin kropp...
Idag finns inget annat än glädje när jag kommer hem men minnet kommer alltid finnas fastsvetsat på min hornhinna hur rädd hon var inomhus. Och hur arg hon var utomhus.
Pirat däremot har bara bott hos en familj innan. Inga svårigheter i livet. Tyvärr tog han på sig ansvaret att vakta flocken vilket innebar att även han gjorde utfall mot människor och hundar. Det anvaret har jag varit tydlig med att visa för Pirat att det är jag som vaktar, inte han. Jag har givit honom massvis med andra arbetsuppgifter och byggt upp en stabil relation. Han har alltså kommit längre i utvecklingen på 9 månader hos oss än vad Cilla gjort på 2,5år. Är dock lika stolt över dem båda.
Så innan du dömer någon som kämpar med sin hund - vad vet du om dess historia, uppväxt och gener egentligen?
Så innan du dömer någon som kämpar med sin hund - vad vet du om dess historia, uppväxt och gener egentligen?
Så bra skrivet, jag har en hund som jag tyvärr inte kommer bli problemfri men jag kämpar dagigen med henne och väljer vilka strider jag vill ta för precis som din vänder hon sin frustration mot mig när jag hindrar henne. Med kommentarer från andra kan vara gå en kurs så vill jag bara gråta. Olika tränare säger väldigt olika och jag har under många år tränat utifrån fel orsak,agresiv inte osäkerhet som det bygger i.