Landseer - Vår smidiga sjöko till hund

Bildresultat för landseer

Det senaste avsnittet i min utbildning handlade om att lära känna lite olika raser, behov och ursprung. Jag har därför en lång lista på lager med beskrivningar av lite olika raser där jag utgått ifrån olika källor för att få en så korrekt bild som möjligt.
Har ni själv stor kunskap utav rasen får ni gärna uppdatera mig ifall något jag skriver är felaktigt!
Detta är alltså en liten summering utav Landseern:

Landseer hör till grupp 2 (schnauzer, pinscher, molosser, bergshundar, sennenhundar) och är en vattenarbetande hund. Den benämns ofta tillsammans med Leonberger och Newfoundland som "stora vattenhundar". Gemensamt för dessa tre stora raser är deras medfödda intresse att livrädda människor i vatten och med sin simhud mellan tårna är de oerhört smidiga i vatten.
Den har trotts allt förr används till just livräddning och att apportera föremål i vatten och även vid fiske. Landseern är ursprungligen från Tyskland och Schweiz och är uppkallad efter den brittiske konstnären Sir Edwin Landseer som gjorde målningar utav rasen. Denna storvuxna ras är vit med svarta tecken och pälsen känns lite "oljig" och är hårt lockig, krusig eller mjukt vågig. Pälsen och underullen är mycket tät och behöver borstas mellan varven.  Den har två kraftiga fällningsperioder per år men släpper även en hel del päls där emellan. Ju bättre man sköter pälsen ju blankare och bättre blir den. Har man något emot att få in smuts och att ha päls på alla textiler så bör man se sig om efter en annan ras.
Rasen är lugn och stabil mentalt, väldigt barnvänlig och kontaktsökande. Efter mentaltester kan man sammanfatta rasen som nyfiken, social och lekfull. Den ska sakna jaktintresse men har ett stort doftintresse och kan ofta lukta sig till vatten.
Hälsomässigt är det en frisk ras som normalt blir mellan 8-10 år gammal. Men som många utav de större och tyngre raser så förekommer höftledsdysplasi (HD) vilket varje enskild uppfödare har ansar i sitt avelsarbete att förebygga med hjälp utav röntgen. Det är viktigt att när hundar av denna ras är valpar att de inte överansträngs utan ska röra sig på sina villkor fram tills att den är vuxen. Hos Landseern förekommer även en ärftlig form utav blödarsjuka som heter CTP Trombopati. Som mål har rasklubben att kartlägga denna sjukdom för att få fram så friska individer som möjligt i denna lilla ras. Man kan med hjälp av DNA-tester utesluta sjuka individer i aveln.
Trots sin stora kroppshydda är denna hund lätt att arbeta med då den kommer bra överrens med både djur och människor samt livlig och rör sig kvickt i vatten och på land. Eftersom de kan vara buffliga vid lek och trycka sin stora kropp emot en, eller hälsa genom ett stadigt tag om personens handled  så kan det vara bra att träna in ett tydligt stopp i tidigt skede då detta inte uppskattas av alla. Detta kan man ha i åtanke första gången man möter en individ av denna ras.
Eftersom detta är en väldigt stor hund som gärna håller sig till sin flock hade jag som ägare lagt stort fokus på koppelgående och relation till en början. Låtit kroppen växa klart innan jag hade gett den fysisk hård träning. Sett till att simträna den ofta men även massor av fri lek i vatten. Fokus på nosarbeten och härliga promenader och springturer som motion. Bära klövjeväska på fjällturer eller att få dra är även det passande aktiviteter för denna ras. Korta pass om man tänkt träna lydnad för att hunden inte ska tröttna snabbt.

Källa:
(1) Din hund - Hundraser i Sverige Geneborg, Malm, Isaksson, Mårtensson, Hedekäll s. 232
(2) Allt du behöver veta om hundar – David Adlerton s.347
(3) http://skk.se/sv/landseer i sammarbete med rasklubben Svenska Landseerklubben http://svlk.se/
(4) Rasdokument och avelsstrategi från rasklubben http://svlk.se/landseerinfo/index.html
(5) Artiklar från SKK om rasgruppen

När matte intervjuas för en nyhetssida är det klart hundarna ska vara med på bild

 
I samband med en uppskattad och uppmärksammad status på facebook så kontaktade nyhetssiten Nyheter24 mig för en intervju gällande händelsen jag skrivit om.
Statusen har ingenting med hund att göra men självklart fick vovvarna vara med i artikelns bildflöde!

Här kan ni läsa om min intervju som är en del utan #nohate kampanjen Nyheter24 skriver om just nu.


 

Dalmatinern - vår prickiga bästis på ridturen

Bildresultat för dalmatinern
Det senaste avsnittet i min utbildning handlade om att lära känna lite olika raser, behov och ursprung. Jag har därför en lång lista på lager med beskrivningar av lite olika raser där jag utgått ifrån olika källor för att få en så korrekt bild som möjligt.
Har ni själv stor kunskap utav rasen får ni gärna uppdatera mig ifall något jag skriver är felaktigt!
Detta är alltså en liten summering utav dalmatinern:


Dalmatiner nämns som namn redan på 1750-talet och användes då som budbärare, räddningshundar i krig och som följeslagare och väktare kring hästdragna vagnar. Från 1700-talet till 1900-talet användes rasen i England till att vakta i stall och eskortera diligenser och hästekipage. Än idag har damatinern en instinktiv dragning till just hästar. Prickiga hundar har varit kända i Dalmatinien, nuvarande Kroatien, i över 4000år.
Idag är rasen inte klassad som bruksras men är i stort behov av arbete och motion. Många tränar sina hundar i agility, lydnad och viltspår.
Vissa individer har mer jaktintresse än andra och beroende på vilken informationskälla man utgår ifrån så hävdas det att rasen har låg jaktinstinkt till att viltintresse finns hos en del och att det därför behövs god löslydnad. Det är viktigt att man som dalatinerägare ger en varsam ensamhetsträning från grunden och tidig socialisering då dem tenderar att kunna bli bråkstakar i äldre åldrar annars. Det är en riktigt energisk ras som är uthållig och relativt snabb så den skulle förslagsvis lämpas till dragsport. Dalmatinern tar sitt vaktande på stort allvar utan att övergå till att vara alltför aggressiva.
Koppelträning är något som är mycket viktigt att lägga fokus på då hunden är väldigt stark och envis. Att uppfostra en damlatiner kräver tålamod, kärlek och en stor portion humor eftersom rasen mognar sent och inte är helt vuxen först vid 3-4års ålder.
Något att tänka på när man första gången hälsar på en individ av denna ras är att den har en förmåga att visa tänderna i ett ”hundleende” vilket vissa kan tycka ser obehagligt ut fastän det inte är illa menat.
Studerar man MH-snittet för rasen så kan man se att det finns en reaktion på skott och rädslereaktion som är högre än vad som är önskvärt för rasen. Rasen har även en del tandförlust men vilket har förbättrats de senaste åren efter väl utstuderat avelsarbete. Hudproblem förekommer också då hela 30 % av rasen haft någon form av klåda. 16 % har även haft återkommande öroninflammationer. Öroninflammation är inte det enda problemet dalmatinen har med öronen utan det föds även en hel del döva hundar i rasen. Dalmatinern har även en speciell njurfunktion som innebär att den under inga omständigheter får serveras helt torr mat. Den måste få i sig riktigt med vatten i maten.

Källa:
(1) Din hund - Hundraser i Sverige Geneborg, Malm, Isaksson, Mårtensson, Hedekäll s. 80
(2) Allt du behöver veta om hundar – David Adlerton s. 334
(3) http://skk.se/sv/hundraser/dalmatiner i samrådan med rasklubben http://dalmatiner.nu
(4) Dokument från avelspolicy från http://dalmatiner.nu/RAS2013.pdf
 
Bildresultat för dalmatiner pongo
o